Hej läsare!
Igår var en sådan kaos dag på jobb & jag var så fruktansvärt arg hela dagen. Chauffören som hade haft bilen dagen innan hade inte tankat upp ad Blue så den var ju såklart slut (man måste ha adblue i lastbilen annars så fungerar den inte.). Så det var en massa kladd med det & jag kom inte iväg förrän 4 på morgonen & hann inte ha någon rast alls. Jobbade då alltså cirka 11h utan rast (kul eller inte).

Inatt var det jobb igen & då fick jag ställa upp & köra lite natt el. Det gjorde inte mig så mycket, mest kul å få öva på det. Inatt pissregnade det oxå jäkligt mycket & var massor av blixtar & dunder. Som vanligt blev jag pissblöt & fick försöka torka kläderna via värmen i bilen (suck). När jag kom ner till terminalen igen kom jag i luven med chefen, efter att ha pratat en stund blev det dock bättre. Jag fick veta att nu när vi inte kommer köra posten mer (inget mer nattjobb & helgerna fria woho!!), så kommer jag inte heller få köra till Göteborg mer & lasta på ett visst ställe (får tyvärr inte pga sekretess berätta vad/var). Det gjorde mig sjukt arg/besviken/ledsen (hittar inte rätt ord), så jag vet inte riktigt vad jag ska känna. Jag vet inte heller vad jag kommer få köra i framtiden eller vilka tider. Känns bara väldigt tråkigt :/

Ikväll var vi på husvisning, jag var supertaggad inför det men när vi kom dit var det inte alls som jag tänkt mig.. Jag var rätt så besviken & det känns som att vi aldrig kommer hitta ett hus som passar oss :( men men, det är bara att fortsätta spara pengar & göra det bästa av det hela. På lördag flyttar vi till stugan & man får hoppas på det bästa där. Hoppas innerligt att vi kommer trivas.

Nu kallar sängen igen, imorgon tänkte jag tipsa er om en app som kommit ut, men mer om det imorgon.
Puss&kram

Halloj läsare!
Idag har varit en lång dag. Gick upp 0730 sen har där inte varit en enda lugn stund. Började med att tvätta & hänga ut tvätt, sedan tvättade jag bilen. Kom på mig själv när klockan var 10 att jag inte ätit frukost så blev överbliven pizza till frukost. När klockan närmade sig 1230 åkte jag & veckohandlade & när jag kom hem fortsatte jag att flyttpacka. Känns som att det aldrig tar slut haha. Nu ikväll gjorde jag en riktig kanonmiddag! Det blev vildsvinsstek med färskpotatis & trattkantarell sås! Så galet gott det blev ? nu är klockan för mycket som vanligt, inatt är det jobb igen.
Puss&kram

Halloj läsare!
I fredags jobbade jag då som vanligt. När jag kom tillbaka till terminalen var chefen sur & tvär & vi diskuterade lite innan jag åkte hem. Senare på kvällen åkte jag & Tim & kollade på soffa som vi ska köpa :) vi handlade även till vår fest på lördagen & till kvällsmaten. När vi kom hem gjorde vi tacos & såg ett avsnitt serie innan jag somnade.

På lördagen var det KAOS. Posten kom inte förrän 0230 ungefär, & när posten kom så kom alla andra bilar samtidigt oxå. Elen brukar komma vid 01 tiden men den kom vid 0245isch. Så vi fick skynda oss på med posten & lasta det i bilarna för att sedan ta tag i elen. Även brödet & oninen kom samtidigt men det är inget jag kör på min runda så jag sorterade inte det. När klockan var vid 0345 kom jag äntligen ifrån terminalen. Jag var senare inte hemma förrän 10 tiden på fm (brukar vara hemma vid 7 tiden) & då hoppade jag i säng direkt. Jag sov till cirka 1330 sedan var det dags att göra iordning inför vår sista fest i detta huset. Vid 19 tiden kom gästerna & vi festade till 03 på natten. Var så himla kul att så många kom & så roligt vi hade.

Söndag. Ja, idag blev det inte många knop haha. Vaknade vid 11isch med världens huvudvärk. Tog en burk Cola & Tim gjorde sedan pannkakor till frukost ? Därefter började jag tvätta & hänga ut för det har varit jättefint väder! Efter en stund kom Lars & Rebecca & hjälpte Tim flytta ut garaget hem till pappa. Jag följde inte med då jag kände mig alldeles för bakfull + jag ville fortsätta flyttpacka mina grejer. Kan verkligen inte rekommendera att flyttpacka när man är bakfull som en gris! Vid 17 tiden var Tim hemma igen & vi åt pizza med Lars & Rebecca. Nu är det dags för sängen för vi är helt slut, Tim jobbar ju imorgon så han måste ju komma i säng i rätt tid.

Puss&kram

Ja läsare, som ni läste precis så är nog min förkylning över.

WOHO & party på det.

Inatt bär det av tillbaka till jobb, & jag såg faktiskt fram emot det tills jag pratade med min chef & gav beskedet att jag kommer inatt.

Han verkade inte glad & jag kan väll inte klandra honom. Vi är ju få chaufförer på företaget, men samtidigt så måste ju ens egna hälsa gå före arbetet i mitt tycke.

Jag har kommit fram till den insikten sedan alla problem med min mage började. Jag ignorerade det & fortsatte köra på i 190, blev sjukare & sjukare tills jag inte kunde lämna hemmet. 

En annan sak jag även reflekterat över är att sedan jag började detta arbetet så har jag varit sjukare än på länge. Jag blir mer förkyld, fått problem med magen & lite andra grejer. Frågan är om det är jobbet, eller är det min kropp som ändrat sig? Visst, vi har det stressigt, men jag har ju ändå hög gräns, eller...?

Har man blivit mindre tålig för att man kör på till 110% hela tiden?

Jag kan faktiskt inte ge någre svar, då jag själv inte har en aning om vad som är rätt eller fel i den frågan.

På något sätt får jag väll se om allting ändrar sig när vi slutar köra posten den 31, annars får man nog överväga sin karriär. För i slutändan så är det ju jag som mår dåligt, inte min arbetsgivare. I slutändan så är människor utbytbara, för när jag går i sönder är det inte företaget som står still. Då är det jag som får lida & försöka reparera mig själv, företaget kan bara ta in en ny, friskare & mer alert människa.

Hur som helst, nu ska jag sluta vara negativ.

Idag fick jag packat ner några fler flyttlådor & gjort färdig listan till jobb över all nattel. Nu hoppas jag bara att den stämmer, så jag inte behöver göra om den fler gånger.

Om 2 dagar är det även 4 månader kvar till julafton & som jag längtar. Julen har alltid varit min favorithögtid & många förstår inte mig när jag berättar varför. Jag kommer berätta längre fram varför det är min favorithögtid, det ska jag inte tråka ut er med nu.

Puss&kram

Ja, som texten lyder. Varför blev jag lastbilschaufför?

Svaret är nog rätt enkelt egentligen, det låg i mitt blod men jag visste inte om det. När jag, år 2011, gick sista året i 9:an så ville jag egentligen gå fordon & transport programmet. Men då jag alltid varit mobbad i skolan (vikt, hår, kläder, skor, ja allt som gick att bli mobbad för) så ville jag inte gå det programmet. Jag ville inte fortsätta bli mobbad av mina plågoandar som hållt på sedan första dagen i lekis. (ja, jag kallar det lekis, medans andra säger att det heter förskola, nollan osv) Därav valde jag samhäll media journalistik på JB (dumt så in i helvete, i know i efterhand). Syo konsulten hade lovat att jag kunde få jobb lätt som en plätt efter gymnasiet, så jag gick den utbildningen. När studenten väl kom 2014 så stod jag där, i min korallfärgade klänning & vita mössa, utan någonting. Jag hade min gymnasieutbildning, men den var endast bra om man skulle fortsätta plugga & det, det tänkte jag absolut inte. Jag har aldrig varit för skolan, jag har alltid hatat skolan då jag aldrig fått hjälpen jag behövt eller uppmuntran jag borde fått. Så när jag väl vaknat från bakfyllan så var min första tanke. Vad gör jag nu?

Tiden gick & tillslut kom jag fram till att jag måste göra något med mitt liv, då jag inte kan gå utan en praktisk utbildning. Jag har ju alltid gillat att gå ut & dricka sprit så jag ansökte till EBS bartenderskola i Malmö. Jag var supertaggad & allting var klart. Men cirka 4v innan jag skulle börja så fick jag veta att det inte skulle bli av i Malmö, utan jag blev förflyttad till Göteborg. Sagt & gjort så åkte jag till Göteborg & gick ut med A (dvs MVG) i teori & B i praktiskt (endast B pga jag inte förstod att man skulle flaira & "göra" en viss drink, jag trodde det var endast "flair"). Jag var jävligt stolt då, det var min bästa prestation jag någonsin gjort i livet & jag gillade verkligen att gå i skolan där. Det var kul & alla var så himla uppmuntrande & uppåt. Jag fick även en bästa vän, Sara, som jag fortfarande pratar med idag (Hon bor i Örebro så vi ses ej så ofta). Tyvärr, var detta endast en intensivutbildning på 4v, så när jag var färdigutbildad fick jag inget jobb i Sverige förrän jag fått arbetserfarenhet. Så, där stod jag igen, utan någonting (merän en partygirl som numera kunde göra svingoda drinkar på hemmafester).

Efter 6månader lyckades jag få ett jobb i en butik som jag jobbade i, i cirka 1år innan det bolaget kursade. Året var nu 2015 & jag stod återigen med nästan ingenting, nu hade jag iallafall lite arbetserfarenhet.

Efter att ha varit ett bra tag hos arbetsförmedlingen & varit på deras slutstation (arbetsmarknadsenheten & pillat med kottar i flera månader) så kom förslaget att jag skulle gå en utbildning hos dem. Jag tänkte, vad har jag att förlora? Då de lovade att detta skulle leda till jobb. Så jag gick 6månader på Service med fördjupning i Helsingborg. Denna utbildningen visade sig i slutändan bara vara bullshit & man blev ingenting, det var endast ett tidsfördriv...

Året är nu 2016 & jag börjar känna lite smått panik, då min sambo jobbat sedan studenten 2014.

Nu hade jag lyckats få ett jobb i Halmstad på en städfirma & jag trivdes helt ok, men jobbade endast 40% & mot slutet fick jag upp tjänsten till 45% men det räckte inte på långa vägar. Det resulterade att jag fick flytta för att kunna överleva. Under tiden jag jobbade på städfirman såg jag att man kunde ansöka om att gå en yrkesutbildning för att bli lastbilschaufför. Jag funderade länge innan jag beslutade mig för att chansa & ansökte via Laholms kommun. Tyvärr var kommunen inte intresserade av att betala min utbildning så jag fortsatte jobba.

Efter ett par månader fick jag dock ett mail om att det nu hade blivit ett riksintag (innebar att vem som helst i Sverige fick söka & att utbildningen betalades via skattepengar förutom uppskrivning/uppkörning & material) på utbildningen så jag chansade & ansökte igen. Ett par dagar innan min födelsedag fick jag beskedet att jag kommit in & att utbildningen började på min födelsedag, 9 maj 2017. Detta var först en chock & jag visste inte vad jag skulle göra. Tillslut tog jag mitt förnuft till fånga & gick utbildningen. Den var lång & jag jobbade samtidigt, men det gick. 

Idag har jag jobbat som lastbilschaufför i 1år. Ibland har man bra dagar & ibland dåliga, men jag ångrar definitivt inte mitt beslut. Det enda jag kan ångra är att jag inte tog tag i detta tidigare & struntat i mobbningen osv. Som jag skrev i början så ligger chaufförsyrket i blodet hos mig. Det började med farfar, sedan pappa & sist brosan. & nu är det jag. Jag var ofta med pappa som liten, både i garaget & ute på vägarna men just då insåg jag inte att det skulle bli min framtid. Idag kör min pappa grus, brorsan sopor & jag kör distrubition.

Min framtid?

Jag vill ju gärna ta släpkort i framtiden, men då det kostar mycket pengar så måste jag vänta för tillfället. Mitt framtidsmål är att jobba som min pappa, att köra grusbil. Sen när det händer, eller om det händer, det får vi se. Men det är mina framtidsplaner iallafall. Här har ni min historia (ni som undrat & skrivit till mig) & jag ursäktar att det blev långt inlägg, men då har jag ändå uteslutit väääldiiigt mycket.

Puss&Kram

Hej läsare.

Det var ett tag sedan sist.. & sjukt mycket har hänt sedan sist..

Kan väll börja med att berätta att jag varit på en underbar resa, eller ja. Underbar & underbar. Det var sjukt häftigt att se ett annat land, få träffa Tims släktingar & uppleva en annan matkultur. Tyvärr hängde inte magen med alls & den förstörde rätt mycket under resans gång :( 

Jag har även hunnit åka till Bakken, besöka pannkaksladan & haft mys med min brorsdotter. Nyligen var vi även på Vallåkraträffen (en bilträff i Vallåkra) där det blev lite godis till bilen.

Några har hört av sig under tiden och undrat hur det går med min mage. Varje dag är ett framsteg, men jag har även haft många bakslag. Denna sommaren har jag tyvärr inte varit ute så mycket på bilträffar osv med min sambo, då jag inte vågat för magen. Jag hoppas dock att jag kan vara med på varje träff nästa år istället. 

Nu kommer jag dock släppa en verklig bomb, så hoppas ni sitter ner som läser detta.

Vi har blivit tvugna att flytta. Ja, ni läste rätt, FLYTTA.

Under veckan vi var i Irland berättade Tims pappa att han ska sälja huset som vi hyr, därav så måste vi flytta. Som tur var så hittade vi en stuga att hyra via facebook, & kommer flytta redan nu den 31 Augusti. Det kommer dock bli en väldigt stor förändring. Huset vi bor i nu är 170kvm, stugan vi ska hyra är på 60kvm med snedtak på ovanvåningen.... Men vi får göra det bästa av det då hyran är billig så vi kan spara undan mycket. Vi har räknat på att om vi lyckas spara undan 13000 i månaden så bör vi kunna köpa ett hus inom 2,6år. Kan säga att jag verkligen längtar dit. I stugan vi ska hyra så håller de även på att bygga till ett rum till, så när det blir färdigt tror jag att det blir helt okej. Som Tims mamma sa, vi sover & äter bara där, resten av tiden jobbar vi. Sen är det ju även så att skulle vi känna att det inte går att bo så, så kan man ju alltid flytta. Men vi ska ge det iallafall 6månader först för att vänja sig osv. Garage osv har vi löst genom min pappa. Som tur är får vi lov att ställa saker hos honom sålänge & Tim får ha i princip hela sitt garage, bilar & motorcykel hos honom. Så det innebär en stressfaktor mindre.

Nu undrar ni säkert varför jag har tid att skriva här idag & varför jag tar upp detta nu?

Jo, jag har tänkt på bloggen ett tag och haft dåligt samvete att jag inte har skrivit. Igår började jag bli sjuk, hade galet ont i halsen & var snorig. På kvällen började jag få feber men tänkte att det skulle gå över. När klockan ringde 0045 så hade jag feber men tänkte bara ta lite panodil & jobba ändå (vi har rätt få chaufförer så chefen blir ju inte så glad när man är hemma). Men när jag kom till Lilla tjärby fick jag stanna bilen för då började jag kräkas. När jag var klar vände jag bilen & ringde chefen & terminalansvarig & sa att jag inte kom. När jag kom hem så slog min mage ut & jag fick sitta på toaletten i 1h (om det har med att jag är sjuk att göra, vet jag inte. Då min mage är som den är) innan jag kunde somna om. Nu hoppas jag bara på att bli frisk så fort som möjligt så jag kan komma tillbaka till jobbet, saknar min lilla lastbil. Nu får jag lägga mig ner & vila. Tim kommer hem vid 17 så då får det bli dags att börja på maten. Jag ska försöka uppdatera er varje dag.

Puss&Kram