Halloj läsare.
Var ett tag sen sist. Idag blir det ett långt inlägg, pga jag fått så himla många frågor hur det är. Sanningen är att jag inte mår bra. Man kan säga att den 9mars påbörjades mitt helvete. Magen spårade ordentligt & jag kan knappt jobba. Denna historien började för cirka 2år sedan, då problemen började. Efter att ha haft diarré ett par dagar gick jag till läkaren, som utan undersökningar eller provtagningar bara sa till mig att jag hade IBS & att jag fick lära mig att leva med det. Då godkände jag svaret, för vad visste jag? Magen spårade till & från i ett par dagar men sen var det lååånga uppehåll på månader. Den 9 mars i år påbörjades då som sagt mitt helvete. Magen slog ut, kändes som att någon drar en kniv i magen på mig (som mensvärk men 10000 gånger värre!) & jag hamnade på toaletten stup i kvarten. Jag gick till läkaren men de tog mig inte seriöst. Två veckor gick & det blev ohållbart. Att köra lastbil & få akut diarré är inget kul kan jag berätta, & det var många gånger det var på sekunden jag hann till toalett innan jag bajsade på mig. Jag gick tillbaka till läkaren & tog prover, massa blodprover & bajs prov. Under tiden bad de mig att prova inolaxol som gick att köpa receptfritt på apoteket. Sagt & gjort så åkte jag dit & köpte det & ringde jobb & sjukskrev mig själv. Efter 1v fick jag provsvaren och de var negativa, min mage? Den blev inte bättre. Vad jag än åt så rann maten ur mig, eller ja. Inolaxolen gör så att vätska klumpar sig, resultatet blev något mjukglass liknande som kom ur mig.. Jag ringde tillbaka till läkaren & kom dit ett par dagar senare, däremellan fick jag jobba. När jag kom till läkaren fick jag lämna salmonella prov (varför jag nu inte fick lämna det tidigare?!) & sjukskrivning var det inte på tal om. Svaret jag fick var att man kunde sjukskriva sig själv först 1v. Sagt & gjort ringde jag jobb igen & sjukskrev mig själv. När den veckan gått så ringde jag till läkarna för att se om det gick att sjukskriva mig nu eftersom diarréen påverkade mitt arbete så sjukt mycket, fick till svar då att "jag inte var tillräckligt sjuk för att bli sjukskriven & att jag kanske kunde sätta in en hink i lastbilen om jag inte skulle hinna till toalett?" Jag blev så chockad & la på. Jag försökte kämpa på så gott det gick den veckan men på lördagen slog min mage ut helt fullständigt och jag upptäckte blod i min avföring, tanken var direkt att "Nu dör jag". Jag körde ner lastbilen från Varberg, lämnade den på jobb & körde till akuten i Halmstad. Där fanns ingenting på blod/urinprov jag lämnade men när de gjorde en rektum undersökning så hittade de en 10cm lång reva i tarmen & det var därifrån blodet kom. På måndagen ringde jag direkt till min vårdcentral & berättade läget & att jag krävde en remiss för en kameraundersökning av tarmen. Dom lovade att skicka en & jag bad om specifikt till Halmstad. Jag ringde även jobb & sjukskrev mig igen. Kan tillägga att chefen var inte glad. 1v gick & svaret på salmonella var negativt. Fortfarande blir jag inte sjukskriven utan får börja jobba igen. Nu har påsken gått & min första arbetsdag kom i tisdags. Jag har fått använda hinken i lastbilen ett par gånger, maten rinner ur mig. I Göteborg kom jag äntligen till en toalett & blodet jag ser där får mig till panik. Jag lastar bilen snabbt som tusan & ringer min pappa i panik, helt inställd på att nu har något gått sönder i mig rejält & att jag kommer dö. Pappa tar tag i saken & ringer min vårdcentral & runt till andra. Jag har full panik & ringer ner till jobb & berättar läget som bara ber mig att köra ner & ställa lastbilen. Under tiden ringer jag även min kompis så jag får något annat att tänka på. Pappa ringer upp & säger till mig att åka till akuten. När jag väl ställt lastbilen & kommit till akuten kan de inte göra så mycket utan förklarar att det är revan som det kommer blod ifrån (hur de nu kan veta det när de inte undersökte mig mer än att köra upp ett finger i min rumpa?!). 450kr fattigare ringde jag till jobb & sa att jag stannar hemma. Jag ringde min vårdcentral & sa att nu får det fan hända något för detta funkar inte, att bajsa i en hink på jobb, nästan bajsa på sig för man hinner knappt till hinken & har fortfarande inte fått någon remiss. På kvällen när jag kom hem såg jag att min remiss kommit så den 30april ska jag in till Ängelholm (när jag bad om Halmstad?!??!?!) & göra en koloskopi undersökning. Jag är sjukt nervös inför den, men jag hoppas till gudarna att de hittar något fel så jag kan få någon medicin eller något. Hela min rumpa gör konstant ont efter alla dessa diarréer som jag har... Fram till undersökningen ska jag äta fiberfattig mat & sen 29 ska jag laxeras fram till undersökningen. Kan säga att här går toalettpapper! Som sagt så var detta ett långt inlägg, men jag hoppas att det förklarat de flestas frågor. Jag ska även senare anmäla min vårdcentral & byta, men just nu kan jag inte det pga utredning osv som är igång. För övrigt är jag ständigt trött & dricker mycket vätskeersättning. Jag är även så psykiskt frustrerad då jag bara vill komma tillbaka till mitt jobb där jag verkligen trivs. Att köra lastbil har lixom varit drömmen länge.. sen har jag lite skuldkänslor då jag vet att vi är få på jobb & att jag verkligen behövs... samtidigt vet jag att jag inte kan göra något åt min situation :( detta var allt för nu, jag är så trött så jag inte finner ord. Kram på er alla & ta hand om er.