Te på morgon<3
Kallt i skolan så man fryser ihjäl typ..
Taggar inför historia!

Gomorron alla läsare!
Dagens frukost bestod av gröt (mjölk istället för vatten), keso, pumpafrön, solrosfrön & b-vitamin. Drack ett halvt glas vatten till de. Trött som ett svin som jag är så drog jag bara på mig något.
& mössan följer med överallt!

Nu är en jag sjukt trött. Blev mumsog kålpudding till kvällsmat ;)
Imorgon är det skola, har tyskaprov Sen är det körning & hoppas det går bra ^^
Efter det äre uvs, kommer avlida :)
Sen ska jag gymma med Louise :D
Ska först cykla 10min, sen träna ben & sist 20-30min crosstrainer ;)
Känns skönt att ha någon att göra något tillsammans med & så man kan stötta varandra :)
Men nu säger jag gonatt & bjuder på en bild, puss :*<3

Simmade efter gruppintervjun med fina Louise<3 Vi simma 64 längder på 58min :)
Duktiga töser!
Gruppintervjun gick sådär. Men fick flabben med mig sen, får hoppas på de bästa ;)
Bjuder på en bild som ni får nöja er med till ett gonatt inlägg, puss<3

Hai bloggen.<3

Allt i denna världen handlar hela tiden om respekt.

"Kan du inte visa mer respekt?" "Varför visar du aldrig respekt?" "Kan du inte stå upp för dig själv mer?!"

Ord som en jag alltid får höra.

& jag undrar helt seriöst vad det är för fel på mig eftersom jag aldrig käftar emot.

Jag får aldrig höra om något bra jag gjort, & jag antar att det är för att jag aldrig gör något bra heller.

Jag dansar bara efter alla andras pipa och håller käft.

Där hemma tar jag ut allting, hur arg jag än är och hur missnöjd jag är med saker och i mitt liv.

Jag har få ljuspunkter, men de slocknar en efter en.

Om människor visste hur ont jag har varje gång de aldrig visar mig respekt eller bara trycker ner mig.

Ingen berömmer mig, slutsatsen är.

Jag gör aldrig något bra.

Jag är bara ivägen, stör, är respektlös och är en följeslagare.

Varför?
& framförallt.

Vad är det för fel på mig?
Jag har få vänner som jag kan vara glad över att jag har.

Jag har en underbar kille & hans familj är underbar & får mitt humör på topp gång på gång.

Jag ska alltid göra allting för alla andra utan att få något tillbaka.

Varför går jag med på det?

Varför säger jag aldrig stopp?

Det finns en del i mitt umgänge som gör precis vad dom än vill hela tiden.

De visar noll respekt & skriker på alla andra att de inte visar respekt & saker.

Hur står de människorna ut med sig själva?
Får de aldrig dåligt samvete?
Reagerar dom inte på att andra kan må dåligt av det eller tar åt sig mer än de borde?
Jag är en känslig människa, det är jag & det vet jag om.

Men det finns gränser.

Just nu längtar jag bara till helgen så jag kan få komma bort från allting och bara vara med min pojke.

Jag vägrar att gå till psyk eftersom det inte hjälper, jag mår bara sämre.

Antidepressiva och andra skittabletter är inget jag vill prova på, jag tror inte på sådant.

Jag ljuger för min pappa att jag går hos en psykolog för att prata om mina problem, bara för att inte oroa honom om mitt mående.

För hur orkar egentligen en människa gå runder hela tiden och må så som jag gör?
Sprängs man inte snart och går i bitar?
Går in i en vägg, eller hur lyckas man?

Jag tror svaret är, jag föddes stark.

Har gått igenom många saker och kämpat för att överleva dagens utseendefixering osv.

Jag är stark & jag har få människor som tror på mig.

Tack till de människor som tror på mig.

Tack till min pojkvän som finns i mitt liv.

Utan er hade jag nog inte varit här & gett upp för längesen.

<3

Här är lite bilder sen min fin fina vän Louise Nilsson fotade.

Redigerat av mig.

Puss vännen :*<3